Där jag fokuserar mer på det negativa än det positiva. Där jag ser hur alla runt mig lyckas och har drivet att vilja lyckas. Där allt bara känns jobbigt igen. Känner i många anseenden att jag haft fel upplägg och tyvärr så lägger jag ner det jag börjat på istället för att fortsätta hålla igång men ändra fokuset bara. Varför är det så svårt? 

En period där jag känner att mina resurser inte räcker till. Där jag känner att mina kunskaper brister. Där jag inte vågar chansa. Där jag är livrädd för att misslyckas...... Jag är rädd att göra andra besvikna, arga, ledsna, tröttna på mig.. Jag är rädd för att skada mig igen, än värre att Maya skadar sig. Rädd att inte kunna fortsätta så är rädd att försöka. Rädd för konsekvenserna av mina egna misstag. Rädd för det ovana, det oväntade och det exalterande.. Rädd för allt men också för inget. Osäker, nedstämd, orolig, frustrerad, ledsen med föga tillit till mig själv.. Allt som skadar mig att tänka på tänker jag på. Negativ spiral, absolut.. Någon utväg ser jag inte nu.. 

Det skadar att tänka på men känslan av vårat fall spökar än. Hur ska jag våga lita på mig själv att vi kan klara det.. Att vi ska klara det. Just nu och ganska länge har jag tvivlat. Tvivlar än. Är livrädd att tappa kontrollen som jag gjorde då. Känna hur allt bara rasar samman.. Jag visade mig stark men ack vad fel det var. Jag skulle visat den rädsla jag kände. Hur hårt det tog på mig själv.. Hur dålig och misslyckad jag kände mig.. Jag skulle vågat erkänna mig slagen. För slagen det var jag! Ingen tillit till mig själv med en rädsla för ridningen. Känslan av att ha blivit rädd för den sak jag älskar så djupt. Som jag sedan liten velat utföra men inte kunde. Jag jämför mig själv med andra med mer erfarenhet, med dem som har kunskapen då de ridit längre. Att jämföra så är fel men det gör jag ändå. Egentligen finns det bara en väg och det är framåt och förbi all fasa och rädsla men jag är rädd att min rädlsa har satt sig lika mycket på Maya som jag känner mig. Jag är rädd att jag skadat vårat band med alla fel och konstiga beslut.. Saker jag känt i efterhand inte var några bra beslut ALLS.. Tänk om hon inte litar på mig. Tänk om hon är rädd för att lita på mig. Tänk om hon inte trivs med mig....... Vårat band känns så starkt men ändå så fruktansvärt skört. Jag vill inte vara utan henne en enda dag! Jag vill att hon ska lita på mig och jag vill lita på henne! Jag fattar inte varför det e så svårt för mig att släppa vurpan vi gjorde. Kanske för att det kom så plötsligt och jag känner att det tyvärr kan hända igen. Kanske är det något helt annat som egentligen inte har någon betydelse men som ligger och gräver i mig. Jag vill våga och jag önskar att jag gjorde det.. Kanske detta inte är rätt för mig.. Jag vet inte men just nu känns allt så fel. Det känns inte rätt bara. Självförtroendet är inte vidare bra just nu. I detta nu vet jag att detta inte är så bra att skriva rakt ut men jag orkar bara inte sitta med det inne längre. Jag vill bara att det ska lösa sig. Att allt mitt slit ska lösa sig... Jag vill vara driven och hitta tillbaka till orken och viljan. Glöden saknas just nu och då blir det inget bra. Orkar inte känna såhär mer! 

Tack för mig!

 

lotta

4 april 2015 17:17

kan du inte låna någon äldre trygg häst och rida på lite så att du känner dig säker igen. sedan är ju en bra instruktör verkligen en god investering! prova med det, när det kört ihop sig måste man ändra något, fungerar sällan att göra mer av det man redan har provat. det ordnar sig säkert ska du se. sedan finns det ju ytterst kompetenta människor att gå att prata med när man känner att man kört fast och inte riktigt vet hur man själv ska kunna tänka i andra banor :)

Wictoria

13 april 2015 07:40

Förändringar är på gång. Har fått låna ett par hästar i stallet och ska ändra min strategi lite. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Våran resa är slut.. Mayas och min. Vi har tagit våra sista andetag ihop. Jag kunde inte göra mer och det sliter mig isär fullständigt. Min älskad, finaste Mayanero. Jag saknar dig!!    27 september 2018 var dagen du drog ditt sista andetag. Mitt b...

Hej på er! Då är jag här igen.. ? Mycket som hänt sen sist såklart.. Senaste inlägget va en uppdatering om vad som hänt men denna gång tänker jag faktiskt inte försöka göra det för jag kommer inte ihåg allt.. Mitt liv de senaste åren har varit minst...

Men det är väldigt spontant och det var ju väldigt länge sen jag var här inne.. Var tom osäker på om bloggen fanns kvar..  Så.. Vad har hänt sen sist? Ojoj.. Hur ska jag komma ihåg allt..     Vi var på fölbedömning med Maya och Maytrix. Det g...

Har tagit sin början <3 Den lille vildingen e född! Äntligen =D Väntan blev lång... Hela 350 dagar låg den lille i magen å gottade sig <3 Vissa vet redan och dessa vet även att detta inlägg är ett par dagar sent men det är troligen inte alla so...

Ja idag (eller nu när jag skriver detta så är det ju igår) så var jag hästvakt till Disa och Konvalj åt Malin då hon var i Göteborg med sin klass. Det blev som vanligt inte som jag tänkte mig men dagen blev väldigt skön ändå! Jag skulle fixa lite hem...