För senast jag skrev var visst i slutet av april... Jag kommer lite snabbt gå igenom vad som hänt då det är ALLDELES för mkt för mig att minnas allt i detalj nu :( Då var läget om jag inte minns fel lite osäkert men vi hade fått en diagnos på varför Maya va halt. Besöket på kliniken gick över förväntan då Maya skötte sig bra. Efter det besöket var det några veckor av lugn träning som gällde med henne innan nästa besök.

Besök nr 2 då.. ja det gick ungefär som det första dock så passade jag på att kolla Mayas tänder och de såg fina ut, något vassa men inte alls så farligt!  Det var lite bättre med inflammationerna men det var fortfarande inte bra så det blev en vända till med antiinflamatoriskt och samma tränings schema som tidigare. Jag kan inte annat än säga att jag började tappa hoppet lite men veterinären var så otroligt bra och tog sådan tid med oss att det ändå inte kändes helt hopplöst! 

Besök nr 3 blev efter tror det var 3 veckor ganska exakt.. Jag mådde inte alls bra och hade onda aningar vilket jag hade haft ganska länge. Jag hade inte skött tränings schemat lika bra som jag borde och när jag gjorde det jag fick så kändes det inget bra.. Det var något som störde mig i Mayas rörelser när jag såg henne från marken och det kändes ännu värre när jag red henne.. Jag vet inte hur många av mina fina vänner jag teroriserade med filmer och frågor under denna perioden.. :( Jag är dem EVIGT tacksam <3 

    Besöket iaf.. Det började som de tidigare med lite lugnande, mössa på och sedan böjprov med longering och på rakt spår. Det var ungefär samma status även denna gången och veterinären tyckte vi kunde försöka en sista gång med antiinflammatoriskt men jag hade sedan länge börjat fundera på att röntga Maya om det inte hade blivit någon större skillnad. Efter en liten pratstund så blev det röntgen av de tre lederna. Maya fick en massa lugnande så det var knappt hon kunde stå på benen än mindre gå in till röntgen men det gick på riktigt stapplga ben!! Det blev totalt 6 plåtar, 2 på varje led. Maya skötte det bra och Julia och jag fick ha på oss jätte söta dresser mot strålningen för vi fick vara med där inne å hålla hästen/plåtarna. Denna gången var även Malin med till kliniken men hon är för ung än för att vara med inne på röntgen så hon fick vänta utanför under tiden. Iaf.. vi röntgade och så fick Maya stå i en lånebox under tiden veterinären kollade på plåtarna. De minutrarna kändes inte så hemska men jag hade ett sådant lugn i kroppen som jag lärt känna inte bådar gott.. Jag försökte så gott det gick att skaka bort den känslan men när veterinären kom ut och sa att vi kunde komma och titta på bilderna så skulle hon förklara lite så kände jag att den känslan var befogad.. Bilderna visade förändringar i vänster bakknä och i hovleden fram. = broskbildning å Maya blev med detta utdömd. Utdömd.. Min vackra, fina, underbara varelse och älskade vän..

Vi fick aldrig visa våran fulla potential tillsammans.. Vi hade så mycket mer att ge! Nu vågar jag inte ens sitta på dig för jag är rädd att du inte ska hålla! Jag vet att du inte kommer hålla.. Å jag klandrar mig själv såå så mycket för att du gick sönder  </3 Det känns som mitt fel. Jag har nu lärt mig att leva med tanken att vi aldrig fick vår fulla chans men jag har ännu inte accepterat det, vet inte om jag kan eller vill.. Det gjorde så fruktansvärt ont i mig att få beskedet. Höra veterinären förtydliga för  mig att "Maya är med detta fynd utdömd för träning". Jag lyssnade inte, jag ville inte lyssna för jag ville inte inse. Gick in i en buddla och där känner jag mig fast.. Det är långt ifrån rättvist. Jag har alltid varit försiktig och tänkt på träningen så vi ska bli hållbara och ett litet misstag en dag som gjorde att vi tappade all kontroll och makt över oss själva har nu lett till detta.. Det är slut. Vår saga fick ett abrupt slut och jag är vilsen :(

Egentligen vill jag inte fortsätta skriva men jag har ju också något roligt att berätta mitt i allt detta. När Mayas och min resa tog slut började en annan där faktiskt Maya är 100% delaktig! Vi ska få föl <3 En sak leder ofta till en annan och i vårat fall så blev det så att mina önskningar om att ta ett föl på Maya blir verklighet. Hoppas jag! Allt gick väldigt fort och som jag tidigare skrev har det hänt så mkt att jag inte kommer ihåg allt.. Men för två veckor sedan så var vi på ultraljud nr.3 (dygn 42) och Maya var dräktig! <3 Jag hoppas och tror av hela mitt hjärta att hon fortfarande är det!

Håll utkik efter fler inlägg och håll tummarna åt oss!

Lilla pyret på bild här 42 dygn <3

Tack och på återseende!

 

Malin

4 augusti 2015 20:53

Usch, va jobbigt det va att bara läsa detta inlägg!! Älskade Maya<3 Är så glad för eran skull, du ska bli mormor <3

http://Nouw.se/frysmarktridhast

Wictoria

4 augusti 2015 21:26

Iband är livet jobbigt. Finns inte så mycket att göra. Vi får glädjas åt det vi har i nuet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Våran resa är slut.. Mayas och min. Vi har tagit våra sista andetag ihop. Jag kunde inte göra mer och det sliter mig isär fullständigt. Min älskad, finaste Mayanero. Jag saknar dig!!    27 september 2018 var dagen du drog ditt sista andetag. Mitt b...

Hej på er! Då är jag här igen.. ? Mycket som hänt sen sist såklart.. Senaste inlägget va en uppdatering om vad som hänt men denna gång tänker jag faktiskt inte försöka göra det för jag kommer inte ihåg allt.. Mitt liv de senaste åren har varit minst...

Men det är väldigt spontant och det var ju väldigt länge sen jag var här inne.. Var tom osäker på om bloggen fanns kvar..  Så.. Vad har hänt sen sist? Ojoj.. Hur ska jag komma ihåg allt..     Vi var på fölbedömning med Maya och Maytrix. Det g...

Har tagit sin början <3 Den lille vildingen e född! Äntligen =D Väntan blev lång... Hela 350 dagar låg den lille i magen å gottade sig <3 Vissa vet redan och dessa vet även att detta inlägg är ett par dagar sent men det är troligen inte alla so...

Ja idag (eller nu när jag skriver detta så är det ju igår) så var jag hästvakt till Disa och Konvalj åt Malin då hon var i Göteborg med sin klass. Det blev som vanligt inte som jag tänkte mig men dagen blev väldigt skön ändå! Jag skulle fixa lite hem...